I morgon har en vecka gått sen C åkte och nu är det bara tre kvar!! Whopp whopp!! :)
Vår "ensamtid" började ju med en kryssning å en bättre start kan man väl knappt önska sig. Glömde kameran så några bilder blir det inte..men några (få) ligger,, ändå, på Instagram.
Sök på Miapiafias...Är numer "privat" men lägg till mig å så godkänner jag om Ni har tur! ;)
Tänkte att jag skulle ha stannat i Kga lite nu när jag ändå är ensam med barnen.... men efter en "sån kryssnings" resa vill man bara hem och tvätta å komma i ordning igen. Det börjar också bli rätt "jobbigt" att leva i en kappsäck med två (dessutom blöj och välling) barn och hela tiden rodda allt själv. Självklart får jag viss avlastning när jag är i Kga... men det är rätt mycket mer jobb för mig eftersom vi inte är i vår hemmamiljö!! Lexie går, ju t.ex. inte på dagis... många jobbbar dagtid... barnen behöver sova på kvällarna å det är också då som alla är hemma. Mamma... pappa...(sklida sen långt/länge tillbaka....och ABSOLUT inget jag tagit skada av) bror (bröder) släkt och kompisar... Det är många man vill träffa och många som vill träffa oss. Och samtidigt som jag tycker jätte mycket om att träffa alla så blir man rätt "slut" över att dra runt på två ungar flera gånger per dag.
Men för det betyder ju inte detta att jag inte kommer åka till Kga för det... för det kommer jag fortsätta med.... men alla är också alltid välkomna hit.... och speciellt när jag är ensam. Jag har ju faktiskt ett hus att ta hand om ... en båt.. två bilar... Jag måste klippa gräset...handla...städa....kolla till båten...tvätta och i bland beöver jag också lite egentid och rå om mig själv.
Som tur är har jag mina svärföräldrar som (allt som oftast) ställer upp och hjälper mig.... men som jag skrivit tidigare så hade ALLT verkligen vart så mycket enklare om jag, även, haft min familj här... eller åtmindstonde i närheten. Så PLEASE.. kan Ni flytta hit!! Haha...
Näää..skämt å sido... Jag har valt detta själv och jag tror att min familj skulle vilja kunna hjälpa till, med, mer än vad dom kan just nu. Men om vi skulle bott nära varandra så hade såklart "min ensamtid" underlättats något enormt.
Dock är inte verkligheten så just nu.. och jag ska inte klaga... Jag har två fantastiksa döttrar (även dom dagligen tar "kolen" ur mig) som jag älskar över allt annat!!
Och vad vore jag utan dom??
Absolut INGENTING!! ♥
Å vad jag ville ha sagt med detta inlägg vet jag inte...dock hade jag en riktigt jäkla skit nattning med barnen tidigare så förmodligen är detta bara ett *frustrationsinlägg"!! :) TVÅ timmar tog det innan båda hade somnat... Å då är man inte tuff kan jag lova....
Hem
