Att få dagarna att gå är, nu för tiden, inga problem. Och vill man bli svettigare än på ett träningspass kan man ju åka ut till Överby (shoppingcenter) en eftermiddag med en Noelle och en Lexie!!
Herregud... vad tänkte jag liksom. Noelle skulle snart behöva mat men jag tänkte ju att vi bara "lite snabbt" skulle köpa nya skor till Lexie och sen åka hem och det började ju bra men slutade med att Lexie försvann! Hon började följa efter nån annan lite större flicka i butiken som hade nån rolig "pruttslajm" och ja.. då kan Ni ju tänka Er hur kul det var att prova skor!
Hur som helst så hann jag mäta hennes fötter å prova två par... ena paret kom hon med själv... i rätt sorlek dessutom! :) Men... så började Noelle att gråta så pass mycket att jag var tvungen att ta upp henne... Tog upp å la ner henne ett par gånger men tillslut gick det inte att ha henne liggandes utan hon slulle bara vara i famnen. Samtidigt kom en expedit fram å fråga om jag ville ha hjälp å jag tänkte att det kunde vara bra om hon också mätte skorna så jag verkligen kollat rätt. MEN....Vad händer då?
Jo... Lexie är borta... Reser mig upp å ser mig omkring....skymtar henne utanför butiken... springer ut med Noelle i famenen å ser hur hon tänker åka rulltrappa!! Som tur är så var det en där som kunde stoppa henne....(eller den lilla pojken som hon sa... va fan.. hon var rosa upp till tänderna) Men det slutar ju inte där. Lexie var ju inte helnöjd över att inte, just då, få åka rulltrappa utan skulle då helt plötsligt åka hiss i stället....
Ja, Ni kan ju tänka Er... en unge i famnen å en släpandes tjutandes i andra... ALDRIG MER tänkte jag just då, medans svettpärlorna började jobba i pannan. Men ganska så fort fick jag ändå med mig henne tillbaka in i butiken å spände då, fort som fan, fast henne i vagnen!
När vi sen var klara fick hon åka hiss upp å ner å mamma fick shoppat lite snabbt också. Men när Lexie insåg att hon satt fast braka helvetet lös å hon började skrika i protest. Då gick vi till hissen och så var allt bra igen. På vägen ut till bilen köpte vi även en hink å spade å då var lyckan gjord. Hade säkert kunna gå runt lite mer då men nej då var jag så slut att jag kände att det fick vara nog!! Haha...