Sitter och tittar igenom lite kort från kameran och hittar dessa kort. Mitt leende på läpparna vittnar nog om att dessa kort beskriver våra två älskade döttrar rätt bra hur vår verklighet ser ut! ♥

 

Jag kan bli tokig på Lexie som då och då ger sig på lillsyrran... men det är också mycket skratt, från dom båda, och Noelle är inte världens lilla ängel hon heller.. däremot förstår ju hon konsekvenserna ännu mindre än Lexie, när det väl börjar gå lite för långt och slutar med gråt! :)

 

Fyra låååånga veckor har trots allt passerat ganska fort!  Ja... för så är det. De första dagarna ser man knappt nåt slut på det hela och efter två veckor känns det som att det var länge sen han åkte och att det faktiskt är ett tag kvar tills han kommer hem. Men sen... ja.. då går det undan och sista dagarna känns det som att han nyss åkte! 

 

Men bara för att det i slutet känns som tiden gått snabbt så är ju ändå dessa fyra veckor ganska så tuffa och man vill inte att han ska vara borta en dag till. Och nu när han är hemma då... ja.. då förstår jag knappt själv hur jag orkar vara ensam med dessa två så lång tid!? Men det går ju uppenbarligen och vi får ju en fantastisk tid tillsammans hela familjen när vi alla är samlade.

 

Dagen i dag började redan 05:50 för vissa här i hushållet... eller ja.. rättare sagt för alla. Noelle vakna och Lexie och jag hade inte direkt något val än att ta oss upp! Lexie kan allt sova längre men när hon väl vaknar är hon på ett strålande humör och sätter gärna i gång dagen...först med lite bompa och välling i sängen för att sedan sprina in i sitt rum för att leka. Noelle och jag hänger givetvis på!  Vi hänger i vått och torrt alla tre kan man säga. :)

Lexie lämnades på dagis i vanlig ordning vid 08:30 och i dag tog hon trehjulingen dit. Gick ju hur bra som helst... men jag tycker nog att hon är värd en cykel när hon visat hur duktig hon är... och framförallt vad roligt hon tycker att det är. :)

Nu ska jag och Noelle ge oss av ner mot stan.... jag ska träna och Noelle ska lämnas på barnpassningen. Sen är det direkt till dagis som gäller för att hämta Lexie... så här går det undan minsann!!

Nu börjar även dom "små" liven att kräva att det händer lite grejer under dagarna. Nästan så att man glömt bort att så små också behöver aktiveras. Herregud... med Lexie var jag massor på Öppna Förskolan, gick på sångstunder och hängde med "mammagruppen"! Annars hade jag blivit tokig med den energin som hon hade. :)

 

Noelle är precis likadan, men med nummer två har man kanske inte riktigt samma behov av att träffa andra lika mycket som med första... dessutom känner jag att tiden inte alltid heller räcker till. Nu är det mer för Noelles skull än min så nästa vecka tänkte jag kanske ta ett besök på ÖF igen. 

 

Men bara för att vi inte flänger fram och tillbaka, överallt, betyder ju inte det att vi inte gör något!! :)  Idag gav vi oss ut själva en stund, innan lunch, medan Lexie var på dagis och vi hann vara ute en timma innan magarna började kurra på oss. :)