Just nu är jag rädd för dagisbaciller...

Inte ofta man sitter framför datorn numera och än mindre att man bloggar. Men ni är några stycken som hålle i trots att inläggen lyser med sin frånvaro och jag funderar då och då om jag kanske skulle ta å ta upp bloggandet igen. Dock är det ju det här med tiden... som typ inte finns längre. :) Jag skulle också väldigt gärna göra ny design och kanske till och med byta namn på den men som sagt... först får vi se om jag kommer in i bloggandet mer innan jag börjar ta tag i det.
 
Hur som helst.... 
 
Nu är det inte långt kvar tills vi åker till Malaysia och jag tror nog att Ni förstår att det ska bli såååå skönt. Tiden ensam nu är rätt tuff. En med treårstrotts och en ettåring där det händer massor med grejer. Jag har fullt upp...helt klart. :)
 
 
Egentligen ska ju Lexie gå på dagis 15 timmar i veckan (och ja må va nojig) men jag har valt att ha henne hemma därifrån fram tills vi ska åka då jag ABSOLUT inte vill att vi ska bli sjuka innan vi åker. Lite förkylning går väl an, men det har även gått vattkoppor på avdelningen och det är ju såååå smittsamt och även om ingen har det nu så kan ju nåt utav barnen bära på smittan. Det vore ju helt förödande om det skulle dyka upp precis innan resan och vi måste ställa in!  
 
Att vara hemma med dessa två heltid kräver sömn, tålamod och lite jädra anamma... något jag känner att jag nästan saknar helt just nu. Samtidigt som min svägerska (bla) sa att man kanske skulle ta å dra ner på kraven liksom. Man kanske inte kommer ut alla dagar... man kan inte ha ett kliniskt hem hela tiden... tvätten kan få ligga några dagar och det är okej att servera makaroner flera måltider i rad. Barnen svälter ju i alla fall inte.
 
Å ja... jag ska försöka att inte stressa upp mig i onädan över saker men inte nog med att ha båda barnen hemma så behöver jag förbereda det mesta utav packningen då Classe endast är hemma två dagar innan vi åker! :) Å det är ju en del när man ska åka med två små.
 
Så det här med att jag ska börja blogga igen kanske inte var den bästa iden innan vi åker... Haha... men det är också rätt skönt att få skriva av sig lite.  Så vi får väl se. :)