...jag kan bara skratta...

Sitter i bilen påväg till Uddevalla för att (förhoppningsvis) ta bort gipset. Ja, det var i alla fall vad de sa sist jag var där. Och jag kan inte känna något konstigt i benet, så jag behöver nog inte vara orolig.

Vi åkte kl 07.00 i morses och vi passerade Götene för en stund sen. Åker nu i in Lidköpings kommun om Ni är intreserade. :) Åkte också förbi i en poliskontroll precis... även om de står på andra sidan, så får man ju hjärtstopp när man ser en polisbil. Haha... man tror alltid det värsta..

Nej.. nu hoppas vi på att jag är gipsfri när jag skriver nästa inlägg... Eller vad säger Ni??

Vaknar upp ännu en dag i ruffen. Så härligt att bara öppna dörren, dra upp kapellet å vakna lite mera till klarblå himmel och sol. :)

I går tåg vi det bara lugnt i båten, då det knappt fanns några platser i smögen.. pga seglarveckan. Vi lagade tacos och satt å såg på solnedgången i stället. Mysigt! Men det hade ju vart kul å träffa lillebror och kusin med kompisar, men vi kanske hinner ses lite i dag å åka lite båt.


Tacos i solnedgången

Det är Smögen Offshore race idag å det är ju rätt populärt, så vi tänkte ta oss ut till nån ö nära banan och kolla på de snabba båtarna. Sen hoppas vi att rätt många båtar lämnar smögen för vidare resa mot Marstrand, så att vi också kan få plats i smögen.
Carl- Johan, Classes bror fyller år idag, så idag blir det restgaurangbesök å firande av honom, om jag så även blir tvungen att hoppa 5km på kryckorna :)

 
Smögen Offshore race

Annars är det jävligt omständigt att  hela tiden ta sig runt på dom, det blir lixom inte att man hoppar i land lika mycket som man skulle gjort om man hade ett vanligt ben. :) Men men.. trots sjukskrivning, så har vi ju ändå kunnat vara ute i båten. Å det får man väl se som lite positivt i alla fall.  MEN... va så mycket mer vi kunnat gjort om jag kunde fått vara frisk i stället. :( Men det får man inte tänka på, för då blir man bara deprimerad. Och nu är det inte långt bort för att ta av skiten. Ska bli en sån frihet. Jag ska ut å gå.. tänk att bara kunna ta sig till affären.. ta bilen.. cyckla.. Ja.. man får ju förståds ta det väldigt försiktigt i början, men ändå...

Då var man frääässs igen då. :) Alltid lika skönt att komma tillbaka till båtplatsen och kunna ta en riktig dusch. Visst kan vi dusca i båten också, men det känns inte riktigt som samma sak + att det blir så bökigt med schampoo och balsam å grejer. Och att ducsha i gästhamnar är också krångligt då jag ju är invalid som Ni vet. :)

I går blev det Grebbestad en sväng efter att vi lämnat Fjellbacka. Det är ju altid kul att åka lite båt, och jag måste säga att jag kört en hel del båt den här sommaren mot vad jag brukar göra. Måste väl dock bli lite bättre på att läsa i sjökortet å inte helt förlita mig på Classe... men övning ger färdighet. :) Så hedan efter kan Ni kalla mig Kapten Lilja. TACK!

Som sagt... vi stack upp till Grebbestad, men hittade ingen tilläggningsplats vid affären, så vi sket i att ens gå i land. Å det gör mig inte ett dugg. För det första så har man varit där så mycket å så känns det ju nästan som att man kommer "hem" till Kga. Det kryllar ju av Kga där. Men visst är det mysigt.. det säger jag inget om. Men det stället jag gillar mest här på kusten är SMÖGEN. Så det är tur att vi har båtplats så nära. :)

I går när vi kom tillbaka hit till båtplatsen, så kom Erik, Mattis, Ola och Patrik hit och hälsade på. Dom hade vart å handlat på systemet å skulle sen gå ut å käka lite. I dag hade vi tänkt att ta en liten båttur om det passar, men det blåser en del å det är lite tråkigt. Men det går ju att åka ut ändå.. solen skiner ju i alla fall. Kanske skulle man försöka få ltie sol på sig?? Men då får jag nog försöka hitta lite lä någnstans tror jag.

Classe är på vårdcentralen nu (igen). Utslagen har lixom inte gett sig. Det är väl förmodligen nässelutslag, men eftersom det inte hjälper med salvan han köpte, så kanske han får något annat istället. Ja.. här har Ni två sjuklingar... ha ha.. en med gips, en med halsfluss och nässelutslag.. Vad kommer här näst tro!!? Ha ha..

Vad som händer i kväll får vi väl se.. kanske går ut å äter på restaurang eller nåt.. det var länge sen. Vi brukar ju annars unna oss det på semestern, men pga av mitt ben, så blir man lite begränsad. Fast vi har det gött här i båten också å kan ju laga vilken mat vi vill här också...så det är inget vi ångrar. Men förresten.. Lillbrollan sa ju att vi kanske skulle ta å äta lite räkor å kräftor idag.. å ja.. det går ju alltid ner. Fast.. jag läste att det inte är så bra att äta skaldjur om man har såna där nässelutslag.. inte heller att dricka alkohol, så vi får väl se hur det blir.

Ja ja.. det var en liten uppdatering i alla fall.
Tjing tjong!!

Humm.. Jag skrev på FB nyss att det har varit fint väder varenda dag ute på kusten sen vi åkte dit och även denna vecka när det vart sådär "här hemma"! Och vad händer nu när vi väl är hemma då?... Jo.. det regnar när man vaknar. Så tråkigt. Fast å andra sidan gör det inte så mycket eftersom vi ju nu är hemma å ska fixa lite saker. Classe måste fixa några papper till rederiet i Norge och jag skulle behöva fixa till mina naglar. Det är likisom dax nu. Man måste ju va sommarfin trots mitt handikapp.

Jaha.. hur gick det nu i går då.

Jo..men det gick väl bra får jag säga. Först var jag helnöjd och allt kändes jättebra.... men när jag sen kom hem började samma procedur som första dagen men gips. Jag kände mig instängd och fick panik.. det var varmt  trångt å det kändes som att det kliade på hela benet. Men.. jag tror att det är för att när man stter här hemma å inte gör något, så tänker man typ inte på nåt annat än det här jävla benet.

I dag känns det dock lite bättre. För det första så har jag fått ett nytt gips... ett plastgips..som är hälften så tungt som det förra. Valde ett svart gips, då det var det snyggaste och diskretaste. Annars kunde man välja på blått, gult,lila eller vitt. Men dom färgerna sticker ju ut så... plus at vitt blir så sketet. Svart passar ju till allt om man sa tänka kläder å så. :) (fast det är ändå inga kläder som passar till det här jävla sketbenet)

En till grej som är bra ,är att jag endast behöver ha gipset i 3 veckor til.... i stället för 4:a. Och det är ju alltid nåt. Så Tisdag den 28 juli ska det BORT!! Behöver då bara klara mig i en vecka, då ju C-H åker ut den 22 juli, men det får väl gå på något sätt!?

Nä.. nu sk jag ta å göra mig i ordning.
Ha det bra!

          
Före                                                                       Efter

Ja, ni ser ju skillnaden på gips. Jag kan lova att detta som jag har nu känns som himlen jämfört med det andra. Det var så tungt så att tom sköterskan som tog bort det frågade vad dom hade tänkt på när dom gipsat mig. Dt var klumpigt gjort + att dom gipsat massa gips upptill å nästan ingen nertill, där själva frakturen sitter. Och efter allt detta så kommer jag försöka hålla mig ifrån Kga lasarett låååång tid framöver. :) Skterskerna på Uva var suveräna... snälla och trevliga och GLADA framförallt.  Så nu är det bara å köra på å hoppas att det går bra och att jag slipper dom här panikattackerna som jag får emellanåt.

Då satt man här nyduchad och klar å redo att åka till Uddevalla för ny röntgen. Har varit och är rätt nervös fortfarande. Tänk om de säger att jag måste operera!! Vad gör jag då.?? Känns som hela mitt liv kommer gå under då!? Allt pga en liten jävla vrickning på foten.

Och vem ringer inte nu då när jag suttit och laddat mentalt inför vad som komma skall... Jo...ordopeden i Uddevalla.

TROR NI ATT DOM FÅTT MIN FIL OCH LÄNKAT ÖVER MINA BILDER!!!!!

Nä....just det.

Ännu en gång fick jag stå till svars då hon frågade om jag hade varti kontakt med Kga som det stod i hennes papper. För sjuttielfte gången fick jag förklara som det var och nu bad jag att hon skulle kontakta dom själv. Kunde dom inte bara ha gjort det från början eller???

Känns som att man alltid hör gnäll om sjukvården och jag har ofta tänkt att vissa kanske klagar lite bara för att... Men det är ju fan sant. Men dom gör väl sitt bästa såklart, och visst kan det bli fel. Bara det att det ju är patienten som blir lidande i slutändan!

Jaja...håll nu tummarna för mig att det går bra å att jag slipper operation!!

Vissa människor ska inte jobba inom service yrket om man inte orkar att vara trevlig och förstå att den som kanske ska vara MEST arg är patienten som slussats runt till olika städer...mottagningar...avdelningar..nummer och personer.

Orkar inte dra hela valsen här på bloggen, men det var ju inte lättare sagt än gjort att va på akuten i Kga för att sedan få ett återbesök i Trollhättan! Tror jag har pratat med 8-10 personer å ringt ett antal telefonsamtal senaste dygnet. Men NU SÅ! Nu är allt ordnat å jag ska på ett återbesök i UDDEVALLA i morgon kl 13:00! Att jag skulle behöva lägga ner sån här tid när det är dom som gjort fel.. Det kan jag itne fatta. Men men.. nu är det som det är. Jag tänker bara på alla gamla som säkert bir behandlade på samma vis. Det är inte lätt alltså!

Å jag vet.. det är inte dom stackars personerna som sitter i andra änden som gjort fel, men man kan fan ta å dra LITE på smilbanden.. eller i allfall försöka hjälpa personen som ringer så mycket man kan.

Dagens tistel går därför till Agneta på Ortopeden i Kga som var klart surast av dom alla!!

Ja ja.. annars har jag det väl rätt så okej måste jag säga. Det är visserligen jävligt irriterande och jobbigt att ha gips, men man måste kunna få göra det bästa av situationen å vara ute lite. Därför har vi ju nu varit ute på kusten i nästan en vecka. Jag får panik så fort jag går in i lägenheten... jag blir varm, får ångest det kliar å jag blir så jävla rastlös. Så att få vara på båten ute på kusten med fint väder har npg varit den bästa terapin för mig måste jag säga.

Vädret här ute är fortfarande bra å jag har legat lite å solat i dag medans Classe och hans far fixat lite med båten. (det är ju alltid nåt med båtar). Har även lyckats ta mig i gummibten å fått några småturer i smögen och kungshamn. I lördags var Mattias och Vera å hälade på oss å och sov över i båten. Låg i smögen.. sicket drag. Tyvärr blev jag ju sittandes i båten mestadels av tiden, men det går bra det med när man ligger precis intill bryggan å kan titta på folk!:)

Nä...nu ska vi ta en tur (just in till Smögen) och sen ska jag ta å gå å ducha. Krångligt om något kan jag säga... men det måste göras..handikappad eller ej! :)

Hoppas Ni har det gött allihopa!
Kram

Precis hemkommen till lägenheten igen. Varmt är det!! Men det är det väl hos dom flesta kan jag tänka mig!?

Har inte gjort många knop i dag inte. I förmiddags satt jag ju mest och tyckte synd om mig själv och det kändes som att jag bara vill lägga mig i sängen och somna och sen vakna om 5 veckor igen. :) Men jag tog tag i saken och gjorde mig i ordning för att ta mig ut lite. Vi åkte (som jag skrev tidigare) hem till C-H:s föräldrar där vi försökte ligga lite i solen.. vilket var helt olidligt. Hade ett litet rosa Tom & Jerry paraply som skydd över gipset, men svetten rann fan både här å där och överallt.

Vi fick helt enkelt ge upp och gå in lite. Classe gick sen ut och tvättade bilen och jag stod i fönstret och tittade på. :) Efter det åkte vi och handlade lite och åkte ut till Vera och Mattias till Öresjö och grillade lite. Det var mysigt. Så skönt att komma ut dit där det är lugnet själv. Vi har bara suttit å haft det gött å pratat massa skit. (som vanligt). Tänk att man kan sitta i kortärmat när kl är 23.00...Helt otroligt. Det trodde man inte för typ två veckor sen.

Nu är vi i alla fall hemma igen och snart väntar sängen. Ska bara kolla lite på Big Brother på tv 400. :)

I morgon tänkte jag ta och knata upp till jobbet och k¨lämna in läkarintyget som kom i brevlådan idag... sen får vi väl se vad som händer.

God natt å sov så gott..

Dax att uppdatera lite kanske? Har egentligen inge lust, men får väl göra ett försöka för min läsare i alla fall.

Måndag i dag och i morgon är det en vecka sen jag blev gipsad. Helt sjukt när jag tänker efter at det redan gått en  vecka och att jag klarat mig så pass bra ändå. Alltså... Detta är det mest jobbiga jag gjort ihela mitt liv, men det kunde ha vart värre.

Benet känns visserligen som en stor jävla klump just nu bara å det är varmt så att jag knappt orkar ta mig för något.Panikkänslorna kommer och går hla tiden och igår kom dom tilbaka när vi kom hem till lägenheten igen. Har varit ute på kusten i helgen, och tro det eller ej, men det är lättare för mig att vistas på båent,än vad det är i lägenheten, då vi ju har trappor ta mig fan överallt här inne. Det är ju inte så att man går en extra gång upp till övervåninhen direkt. :( Och ner från hallen till vardagsrummet är det ju också en liten trapp... Absolut ingen handikappsvänlig lägenhet.

Sen känner jag mig så instängd här så det är inte klokt. jag blir bara ännu mer deprimerad och känner att jag måste ut och få luft. Tyvärr så kan jag inte göra så mycket annat än att sitta still, men ute  känns ändå som att det händer lite mer än här inne. Och bara för att man är sjukskriven så kan man man väl inte bara sitta inne eller??? Har aldrig varit sjuk i ´längre än typ 3 dagar i mitt vuxna liv, så jag vet inte riktigt hur det funkar.

Känns ju lite konstigt att va sjukskriven nu när det är så fint väder, eller rättare sagt... det känns som att man får dåligt samvete när man väl är ute (i solen) för att man ju egentligen skulle suttit å jobbat. Men vad ska man göra. Jag kan ju fan inte sluta leva bara för att jag har ett gipsat ben. Många tycker säkert att jag skulle kunna jobba, men det är inte så bara. Jag kan ju inte göra såna saker som jag i vanliga fall kan göra. Bara att duscha å göra mig i ordning tar ca 2 timmar. Hoppa på ett ben i en dag så får Ni se hur lätt det är??  Jag vill bara säga att jag absolut inte uttnyttjar något system eller så....utan hade gärna sluppit detta. Å är den nån som tycker något annat så är det bara att byta med mig. Tror att Ni ångrar Er ganska fort då!!

Nej.. nu ska jag försöka ta tag i mig själv och tänka lite positivt, även om det är svårt. :( Men Classe ska iväg och tvätta bilen hos hans föräldrar och då tänker jag ta chansen att följa med å komma ut lite.

Vi hörs snart!

...i gipset tecken! :)

Herregud, hur ska detta gå! Det är så skrattretande att jag varken vet om jag ska skratta eller gråta!? Ena stunden tänker jag inte på det alls och det går rätt bra, men sen kan tankarna helt enkelt inte sluta mala på mig i huvet att jag förmodligen kommre ha detta paket på benet i 6 JÄVLA veckor. Jag är helt handikappad!! kan ju inte ta mig någonstans känns det som. Eller jo.. det kan jag ju, med kryckor. Men det är jävligt jobbigt att hoppa runt på dom å KRÅNGLIGT framförallt. Man är ju van att allt går i ultrarapid om man vill göra något, men inte nu.. Nu ska man först komma i rätt position.. få fram kryckorna.. försöka ställa sig upp (utan att stö på gipshelvetet)... å så stapla sig iväg. Ja, jag säger då det.

I natt har jag ändå sovit rätt okej måste jag säga.. men när jag vaknade i morses hade jag fruktansvärt ont. Men det är väl så när man legat hela natten och inte rört något på foten. Hoppade upp å fick i mig två alvedon (som jag numera lever på) och nu känns det lite bättre.

Storebror håller på att bygga ut altanen här på baksidan, så jag får väl gå ut å sätta mig lite i skuggan (med benet) å titta på när han sliter. :) Det är ju alltid något positivt... att man kan titta på när någon annan jobbar. Fast å andra sidan så får ju jag ta hand lite om Rasmus som gärna vill rita, bygga med lera eller "laga mat"! :) Amanda är ju stor nu å klarar sig ju själv.. å vill ju gärna åka iväg å leka med nån kompis. Så det är rätt så lugnt men skönt att det händer lite ändå, då jag skulle bli galen av att bara ligge inne själv hela tiden å glo på tv.

Ja, gud vilka tråkiga inlägg det blir här nu känner jag, men jag ska försöka bättra mig. :)
Ha det gött i det soliga vädret så hörs vi!

Ps... har träningsverk i armhålorna efter kryckhoppningen.. ha ha Ds.