Sailor is gone! :(
För en halvtimma sen pussades Lexie hejdå (sovandes) medan jag själv pussades hejdå i dörröppningen. :) Det är så himla overkligt när man står där och säger hejdå... tittar när han kliver in i bilen och man till slut vinkar hejdå för att se bilen köra runt hörnet.
När man inte ser bilen mer... då går man in... helt tom i skallen och undrar hur fasiken det här ska gå!? Själv brukar jag bara stå där en stund å kolla ut i tomma intet innan jag vaknat till och försöker förstå vad som precis hänt! :(
Å just nu känns det som att han ligger inne i sovrummet hos Lexie, snart vaknar dom, och kommer båda snart ut genom sovrumsdörren. :( Men så är det ju inte..... å när Lexie vaknar är det verkligen bara hon där inne. (Nu, i skrivande stund, inser jag att han verkligen åkt)!! ;(
Djupt andetag...
Tänk på lilla Lexie då? Vad hon ska undra... och kommer hon att bli extra känslig, nu igen, då jag för en liten stund lämnar henne på golvet? Separationsångest är inget att leka med och eftersom jag kännt på det tidigare är jag nu lite smått nervös hur hon kommer reagera? :(
I går kom den första RIKTIGA snön... innan har det ju liksom bara lagt sig som ett puder. Känns så himla tråkigt att Classe inte ska få vara med om Lexies första pulkatur! Dock fick han vara med i går kväll å se hur hon tittade stort på snön samtidigt som hon var lite avvaktande när han tog upp lite i handen! :)
Nä... vad som händer i dag återstår att se... Vet inte om jag orkar ta mig för något alls faktiskt, men att introdusera Lexie ordentligt för snön... och hennes första pulkatur... det ska jag i alla fall göra! :)
:(
Nu hoppas jag för er skull att veckorna går fort!
Adam tog Rogers påmönstring hårt den här gången. Att vi flyttade i samma veva gjorde det ju inte bättre. Men efter tre dagar var han sitt vanliga jag...
Hoppas tiden går fort, hittills har det gått galet fort för mig i alla fall. One down, three to go! Fast jag roar mig med diverse renoveringar på kvällen :)
Asså faan Mia, nu blir jag så där ledsen för din skull. Tänker på dig, kan inte ens föreställa mig hur de skulle vara. Du har ju min mail om du vill kräkas ut allt så får du gärna göra de.
Sorgligt är det iaf...<3 Fina ni. Förstår hur du tänker med allt som händer ju större ens barn blir.
STORA KRAMAR
saknar er.
09:57:53
Åh jag hade mer än gärna bjudit över dig på middag nu när din sailor är borta!!! Bara att min sambo ska börja jobba efter helgen kan ge mig lite ångest, så jag förstår din!!! Kämpa på :) stor kram till er
sv: Jag förstår det, man får ta och träna när man kan. När hon kan har passerat 1 år tror jag man kan lämna sitt barn på friskis och svettis barnpassning medans man tar ett pass, en timme typ :)
Förstår vad tråkigt det måste vara att han åker :( Jag skulle aldrig klara det, du har en styrka och kraft Mia :)
Många kramar till er
Hoppas Lexie gillar pulkaåkningen, det kom inte mer snö utan det börjar tyvärr töa bort nu när der ligger på plus sidan :/ snyft..
Grattis i efterskott lilla söta Lexie! Underbart att hon passerat den magiska sjuan :) Duktiga lilla tjejen. Idag är det vår tur att vandra till BVC. Sexmånaderskontroll. Får se om han får godkänt. Han är inte på några sett en kille som är före sin tid i något. Han är väl helt enkelt halvbra i mycket :)
Åh inte nu igen men rätt som det är har tiden bara susat iväg och så är han där i din famn igen! Jag vet faktiskt lite hur det känns för jag och min sambo hade ett distansförhållande i två och ett halvt år. Det är riktigt tråkigt att inte kunna ses när man vill men sen när man väl gör det uppskattar man varandra på ett helt annat sätt. Jag brukar säga att kärleken mellan de som klarar att vara ifrån så länge är starkare än något annat.
Håll ut! Snart är han hemma igen!
Stor kram.
jobbigt! hur länge blir han borta?
Fick tårar i ögonvrån när jag läste om hur det känns för dig när din sjöman åker. Känner igen mig så väl. Tomheten är... svår att beskriva. Ta hand om dig och njut av din söta lilla dotter. Ni verkar onekligen haft buskul i snön idag =)
Kram från Ullis i Göteborg
